Tjing tjing

Ja, jag säger då det. Det här med att leva är bra knepigt, haha. Jag är ju rätt bra på att vara uppe, nere och överallt i känslolivet. Igår var jag nog mest nere. Efter lite pepp från en fin vän och tidiga "marsch i säng" är jag betydligt gladare och piggare idag.

Dimman gällande jobbet börjar klarna. Även om jag är stressad som en utter har jag nu två nästan tomma dagar för att komma ifatt. En socialtants våta dröm ska ni veta. Jag kan inte minnas sist jag hade så mycket tid. Så nu ni, utredningar skall skrivas, bistånd skall beviljas, ansökningar skall avslås, telefonsamtal skall ringas och kanske hinner jag andas med lite tur.

Nu ska jag äta, hepp hepp!

X

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback