Hej och hå, gul och blå!
Det var mig en dag som hette duga! Jobb och sedan 1,5 timmars träning. Vi körde core plus 55 minuter RPM (cykel). Nu är jag slut som människa trots en varm dusch och mat. Fast det är jävla gott att vara slut i rutan på sådant här sätt. Då vet man att det har varit liv i luckan...
Nu är det faddergala på TV som jag tittar på, det är stora fiolen fram men jag blir rörd. Min familj har haft tre fadderbarn sedan jag var i tonåren. Det sista charmtrollet min familj sponsrade är en pojk vid namn Ebou. Men ärligt talat vet jag inte om mor och far har kvar honom, eller om han kommit vidare i andra projekt eller i självförsörjning (det hoppas vi på!!). Vårat första fadderbarn Deepika fick jobb på en syfabrik och blev självförsörjande, yay.
Jag var fadder ett tag, inte för ett speciellt barn utan i ett projekt. Dock har jag nu valt att nu enbart skänka pengar till Amnesty månadsvis. Jag får ta och styra upp fadderbarn efter mina grisfester i utlandet, haha. Usch, allt ställs på sin spets då man ser så mycket elände både i Sverige (på jobbet) och runt om i världen. Själv gottar man sig, åker på resor, förstör jorden på alla möjliga sätt...
Världen är bra absurd och jävligt orättvis, det är en sak som är säker!Men nog om nog. Huvudsaken är nog att man lite då och då är tacksam för allt det man fått och får. För visst är jag jävligt lyckligt lottad i många avseenden!
X
Nu är det faddergala på TV som jag tittar på, det är stora fiolen fram men jag blir rörd. Min familj har haft tre fadderbarn sedan jag var i tonåren. Det sista charmtrollet min familj sponsrade är en pojk vid namn Ebou. Men ärligt talat vet jag inte om mor och far har kvar honom, eller om han kommit vidare i andra projekt eller i självförsörjning (det hoppas vi på!!). Vårat första fadderbarn Deepika fick jobb på en syfabrik och blev självförsörjande, yay.
Jag var fadder ett tag, inte för ett speciellt barn utan i ett projekt. Dock har jag nu valt att nu enbart skänka pengar till Amnesty månadsvis. Jag får ta och styra upp fadderbarn efter mina grisfester i utlandet, haha. Usch, allt ställs på sin spets då man ser så mycket elände både i Sverige (på jobbet) och runt om i världen. Själv gottar man sig, åker på resor, förstör jorden på alla möjliga sätt...
Världen är bra absurd och jävligt orättvis, det är en sak som är säker!Men nog om nog. Huvudsaken är nog att man lite då och då är tacksam för allt det man fått och får. För visst är jag jävligt lyckligt lottad i många avseenden!
X
Kommentarer
Trackback