Vi är alla barn...

Ibland kommer känslan ikapp en och idag på bussen hem från jobbet gick all luft ur mig.

Det har varit en tung vecka, inte tung på det sättet att jag har stressat för det har varit som vanligt. Jag har bara sett väldigt mycket och det har slagit mig vad mycket trasiga människor jag möter varje dag på jobbet (ja, nej inga nyheter).

Då det oftast är ett konstant tryck av elände så har man lärt sig att hålla mycket ifrån sig och parera allt som man får höras om människors liv. Det är ett form av skydd som man delvis måste ha i mitt yrke, för att orka härberga allt.

Men idag har det sipprat igenom och jag funderar. Jag funderar på hur folk hamnar där de är och vad som påverkar att de gör de val de gör? Jag funderar hur det känns att vara i ekorrhjulet av all misär som jag möter folk i. Och såklart funderar jag över vad har dessa människor sett och varit med om....

Vi har ju alla varit barn trots allt....

 Jaja, födelsedagsmiddag och mys med goda vänner ska jag iväg på!

X

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback