kaRinrosa

Igår var jag och såg Sex and the city, sist av alla tror jag men det har liksom varit på planeringsstadiet väldigt länge.Att tre tjejer ska hitta en gemensam tid för att se filmen har varit lite i stil som mission Impossible. Alla har ju sett den I guess och jag tyckte den var bra. var ju som ett helt långt avsnitt av Sex and the city och me like me like!Det var så mycket kärlek och fint så jag blev banne mig nästa religiös en stund. Så helt klart sevärd, nu hoppas jag dock att det inte blir mer filmer och grejer för då kommer det förlora sin charm.

Sen läser jag en bok, där en kvinna just förlorat kärleken i sitt liv  i en bilolycka och jag kan inte bli mer än bitter. För var finns rättvisan i att man äntligen hittar någon man vill leva med och sen ska han gå och dö, så jävla orättvist. Det är väl nog med att man ska hitta en jävla karlslok att leva med, nej. Världen är inte schysst alla gånger... (Ja, en tendens till I-lands problem I know).

Så är bitter på det där med kärlek, kanske är jag bara bitter för att jag själv är så jävla strandad när det gäller love för tillfället, haha. Jag är för det mesta nöjd med att vara singel och trivs så men på sistone har det kännts att jag verkligen är det sista på planeten som är singel. När man väl kommer in i sådana hjulspår är det ju svårt att stoppa sig själv i självömkan. Sådan självömkan är bara dålig och leder banne mig inte fram till något vettigt. Mitt nya ledord är att saker och ting skall vara konstruktiva. Frågan är ju vad jag gör för att inte vara singel och svaret är INGET: Jag ugglar hemma och när jag inte ugglar med mig själv är jag med vänner. Så jag ska sluta gnälla. Jag tror dock inte på att leta aktivt heller så vet inte hur jag ska göra mig själv nöjd, haha. Gnälla lite till kanske =)

Nu ska jag bege mig ut i solen, för den har jag väntat på och den brukar ge lite extra energi. yay.

X