kaRinrosa

Vissa människor kommer alltid finnas i ens hjärta, oavsett om de förtjänar det eller inte.

(Nu skulle jag kunna skriva ett utelämnade inlägg om vem jag sprang på i julhandeln idag, hur främmande vi var för varandra och hur stelt stapplande vårat samtal var, hur jag efteråt kände det välkända hugget i hjärtat. Hur jag minns vad hans leende och de där gröna ögonen gjorde mig min kropp och själ när det begav sig. Vi sa adjö och jag erkänner, det högg i hjärtat och första gången på länge blev jag påmind om min ensamhet och att den allt  mer börjar kännas jobbig. Han satte igång något, som egentligen inte hade speciellt mycket med honom att göra. Runt mig bildades det par, familjer och saker hela tiden vilket är fantastiskt och jag om någon glädjs för vänner. Men i detta står jag ensam och vill också vara med och spela. Känslan har under kvällens gång bara tagit över mig helt, jag frossar i min ensamhet och känslan av att jag aldrig kommer träffa någon.Jag har inte en tanke på att jag själv borde ta lite ansvar för att träffa någon, nej nej. Killen ska helst komma och ringa på min dörr och fråga om jag vill gå på dejt. och inte nog med det, jag har skyhöga krav hur han skall vara och se ut. Det kan ju liksom inte bara vara vem som helst, utan det ska ju vara den där mannen jag målat upp i mina drömmar. ja, jag säger då det )

Men jag är klokare än så och skriver inget. Jag nöjer mig med att skriva att vissa människor bara har en speciell plats i hjärtat oavsett vad =)

X