Ingen James Bond här inte...

Han sa:

Det syns på långa vägar. Jag kan se igenom dig och du kan inte dölja det. Jag känner dig.

Jaha, där sprack min bubbla och vips tillåter jag mig själv att känna efter. Jag vill inte tänka på det och vill inte ha det inom mig. Han formulerade det jag känt länge med några få ord. Jag förnekade det för honom men han har så jävla rätt. Jag vill bara inte inse det själv.

Fuck, att man inte ska få ha några känslor på insidan, jag är ju tydligen lika läsbar som en pekbok för småbarn.

Jag kommer rakt aldrig bli någon special agent, kan ju inte keep a pokerfejs om något.

X


Kommentarer
Postat av: Helena/moster

Han bugar och tackar!

Postat av: Stina

Jag har ju också mina känslor på utsidan... men trivs ändå ganska bra med det... skulle inte vilja ha dem långt inne och inte känna eller reagera så som jag gör... Visst ibland kanske, men nej, jag gillar att vara känslig =) Och tänker man på det, så försvinner det till slut, gör man det inte så finns det kvar... så är det iaf för mig... Kram =)

2008-01-13 @ 15:17:11
Postat av: Karin

Moster: ja, han har ju uppnåt en aktningsvärd ålder!

Stina: Ja, jag trivs med det för det mesta men ibland orkar man inte gå som ett skyltex med alla känslor ju! Så för det mesta trivs jag med men i detta fall är det jobbigt! Kram

2008-01-14 @ 10:39:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback