kaRinrosa

Att använda paraply i Götet är ungeför att likna med att försöka äta glass i en sandstorm. Det är näst intill omöjligt om man inte heter Göran Kropp. Imorse när jag knatade till jobbet och regnet föll fick jag nästan psyk bryt på mitt parra. Det blåser så jäkla mycket så halva jobbet blir att försöka hålla i parrat så att det inte ska blåsa sönder. Jag kände mig som en arg Mary Poppins om hon nu kan vara arg.

Vet inte hur många parran som går sönder på västkusten årligen? Det är nästan så jag tycker man ska tillsätta en kommission och utreda detta. Så länge ska jag styra upp en regnjacka för jag blir arg bara jag tänker på att gå ut med ett paraply. Det föder en vrede som få saker kan göra i mig. Imorse var varje steg med mitt parra stretandes emot mig en kamp. När jag kom in på jobbet var jag inte bara blöt (för parrat gör ju ingen nytta då det blåser) utan arg som ett bi.

Förresten mår jag inte illa längre, eller jo för att bota mitt illamående eller något i den stilen så köpte jag en stor påse Saltlakrits och drämde i mig. Så nu mår jag illa på annat sätt än imorse. Tack för den Televerket.

Så jävla rutinerat och moget Karin....Men det har varit en riktigt bra dag, för att vara en måndag det vill säga...

X