Inte lätt att vara lilla jag alla gånger
Tror det här ska bli en körkortsblogg....eller kanske lite av en ångest AB blogg.
Just nu är det inte lätt att vara lilla Karin rosa.Tycker inte om torsdag heller. Hela veckan har the world worked against me och idag kom lite av nådastöten. Jag har under längre tid haft dåligt självförtroende för att allt med min bilkörning går så sakta (haha, detta kanske ni märkt på bloggen) och för att jag har så höga krav på mig och det påverkar mig negativt. Jag kan och det vet jag men jag blir spänd och nervös vilket inte är så bra...
Idag kände jag bara fan, jag pallar inte mer. Jag kan inte och körkortet är helt övermäktigt, jag ser verkligen inget ljus i någon tunnel. Så jag började lipa i bilen med S.Jag vet inte hur jag ska komma över den här muren som för var dag växer sig högre och ju mer jag kör ju mer press känner jag. Jag vill inte ge upp och jag vet att jag en dag kommer ha ett körkort men fan vad tungt det känns. Mitt mission för kommande vecka är att:
TRO PÅ MIG SJÄLV OCH INTE KLANKA NED PÅ MIG SJÄLV NÄR JAG GÖR MISSTAG!
Tänk om man kunde förändra sig över en natt, gamla mönster och gamla vanor som sitter i från barnsben. Liksom många andra flickebarn handlar det om att vara fröken duktig och perfekt. Ingen annan än jag har lagt ribban så högt, bara jag kan sänka den. Så nu får det fan vara nog! Dags att sänka ribban, även jag måste ha rätten att göra fel, misslyckas och toka till det. För at the end of the day är ingen en perfekt stjärna. Jag är liksom alla andra en stjärna som lyser olika starkt. Varför ska det vara så svårt att förstå och anamma detta?Ja, tänk om jag kunde svara på det...
Ska kila iväg och träna nu,få ut lite av alla obehagskänslor som fyller mig, att känna sig otillräcklig och dålig är fucking frusterande. Så nu jävlar ska det motioneras!Huga huga!
X
Just nu är det inte lätt att vara lilla Karin rosa.Tycker inte om torsdag heller. Hela veckan har the world worked against me och idag kom lite av nådastöten. Jag har under längre tid haft dåligt självförtroende för att allt med min bilkörning går så sakta (haha, detta kanske ni märkt på bloggen) och för att jag har så höga krav på mig och det påverkar mig negativt. Jag kan och det vet jag men jag blir spänd och nervös vilket inte är så bra...
Idag kände jag bara fan, jag pallar inte mer. Jag kan inte och körkortet är helt övermäktigt, jag ser verkligen inget ljus i någon tunnel. Så jag började lipa i bilen med S.Jag vet inte hur jag ska komma över den här muren som för var dag växer sig högre och ju mer jag kör ju mer press känner jag. Jag vill inte ge upp och jag vet att jag en dag kommer ha ett körkort men fan vad tungt det känns. Mitt mission för kommande vecka är att:
TRO PÅ MIG SJÄLV OCH INTE KLANKA NED PÅ MIG SJÄLV NÄR JAG GÖR MISSTAG!
Tänk om man kunde förändra sig över en natt, gamla mönster och gamla vanor som sitter i från barnsben. Liksom många andra flickebarn handlar det om att vara fröken duktig och perfekt. Ingen annan än jag har lagt ribban så högt, bara jag kan sänka den. Så nu får det fan vara nog! Dags att sänka ribban, även jag måste ha rätten att göra fel, misslyckas och toka till det. För at the end of the day är ingen en perfekt stjärna. Jag är liksom alla andra en stjärna som lyser olika starkt. Varför ska det vara så svårt att förstå och anamma detta?Ja, tänk om jag kunde svara på det...
Ska kila iväg och träna nu,få ut lite av alla obehagskänslor som fyller mig, att känna sig otillräcklig och dålig är fucking frusterande. Så nu jävlar ska det motioneras!Huga huga!
X
Kommentarer
Postat av: Linda-Sara
Vad hände med fröken Busig?
Trackback