In repair
Att värmen är här ger glädje. Idag var det dock en liten tagg på besök i hjärttrakten som spred skugga på den euforiska känslan jag haft i kroppen de senaste dagarna. Jag gick över Göteborgs gator och torg och runt mig var det SM i par. Par som höll handen, myste, kramades och var allmänt sådär hejdlöst förälskade!
Jag unnar varje människa lycka och välgång och jag vill se kärlek i vår värld, love makes the world go around. Ibland sprids ett leende på mina läppar när jag ser kärlekskranka par men idag fanns bara en bitter eftersmak på det hela.Till råge på allt bestämde sig min Ipod för att köra ett kärlekstema och leverera värsta kärleksmixen, den ena lovesongen efter den andra spelades upp i mina öron samtidigt som jag vandrade genom orgien i par.Det som gör ont är känslan att inte vara bjuden på kalaset, känslan att vara utan när alla andra får och känslan av tomhet och ensamhet. Jag vill så gärna vara sådär hejdlöst förälskad och upptagen i just den personen, inte kunna äta, inte kunna sova och bara känna den där stora förundrande känslan från topp till tå...
Jag vet att jag är under reparation, har varit under hela hösten och våren. Jag kan inte träffa någon just nu. Som det är nu så måste jag deal med mig och mitt eget för om jag inte gör det nu kommer jag aldrig göra det. Jag har kommit en sån lång bit på vägen och varje dag som går löses ännu en knut upp från den stora knuten.Det är mycket i mig som måste få ro innan jag kommer kunna släppa någon annan in på livet men det gör ont ändå. Jag försöker så men det är krystat, påtvingat och snäppet till desperat.
Tankarna om att bli ensam är otäcka, så otäcka att tårar föll bakom mina solglasögon idag.Då jag alltid har varit en känslomänniska utklassar mitt känsloliv förnuftet. Mina känslor knockar mitt förnuft i första ronden och skrattar sen hånfullt. Jag borde verkligen lära mig att lyssna mer på mitt förnuft. Nu känns allt mycket bättre, nu är förnuftet på besök hemma här. Han ska nog få komma på besök oftare, han gör mig gott!Då jag är en känslomänniska sitter inte mitt dåliga mående i långa stunder heller, så det är ju positivt ivf!
Too many shadows in my room
Too many hours in this midnight
Too many corners in my mind
So much to do to set my heart right
Oh it's taking so long i could be wrong, i could be ready
Oh but if i take my heart's advice
I should assume it's still unsteady
I am in repair, i am in repair
Stood on the corner for a while
To wait for the wind to blow down on me
Hoping it takes with it my old ways
And brings some brand new luck upon me
Oh it's taking so long i could be wrong, i could be ready
Oh but if i take my heart's advice
I should assume it's still unsteady
I am in repair, i am in repair
And now i'm walking in the park
All of the birds they dance below me
Maybe when things turn green again
It will be good to say you know me
Oh it's taking so long i could be wrong, i could be ready
Oh but if i take my heart's advice
I should assume it's still unsteady
Oh i'm never really ready, yeah, oh, i'm never really ready
I'm in repair, i'm not together but i'm getting there
I'm in repair, i'm not together but i'm getting there
I'm in repair, i'm not together but i'm getting there
I'm in repair, i'm not together but i'm getting there
I'm in repair, i'm not together but i'm getting there
I'm in repair, i'm not together but i'm getting there
-John Mayer
God natt från Karin som nog skrivit en riktigt pretto text men ack precis precis vad jag känner nu!Känner nästan för att avsluta med ett skämt för att tona ned det hela, hihi!Det var en Bellman, en norsk och en dansk....
X
det finns lixom inget jag kan säga som får dig att må bättre, det brukar iaf inte hjälpa på mig. vår tid kommer, säkert snabbare än vad vi tror.
idag håller jag mig borta från de sjuka kommentarerna, iaf i denna, kanske kommer det nåt sjukt senare.
kram
Den kommer ska du se, kärleken alltså. Och det låter bra att jobba med dig själv och komma på det klara med dig innan du rusar in i nått med någon annan. Och så länge så har du ju en massa goda vänner som diggar dig hejdlöst! Kram!
Eremo: haha, det hade nästan varit roligt om du hade skrivit kuk eller något...men jag e med på vad du menar, känslan är där och ingenting man kan gö åt. Vår tid kommer helt klart!En sjuk kommentar om dan gör kroppen glad!Pussen
Linda-Sara: ja, du har så rätt så, det kommer när det kommer men känslan av att vara ensam är svår att gö nåt åt också!Tur att du diggar mig hejdlöst, för jag diggar ju dig lika mycket =) KRAM!
kuk.
Eremo: Då var allt som det ska vara, tack vännen!
Eremo: Då var allt som det ska vara, tack vännen!
zljawx szldq yfkqgs kgqbav dbslknxe evfnwtup wzomvyxsg