Döden finns alltid med oss
Det ena var på jobbet och visst är det konstigt när någon man pratat med några dagar tidigare inte finns bland oss längre. En konstig och smått absurd känsla om du frågar mig.
Sedan nåddes jag av nästa dödsbud nu när jag satt mig tillrätta, skulle läsa lite på text Tv och får informationen att saxofonisten i Dave matthews band har lämnat in. Inte heller denna någon som står mig nära men får mig att tänka på hur sköra våra liv är och minnas somrar. Härliga somrar i ungdomen. K min vän hade flyttat hem till mitt föräldrarhem då päronen var borta. Hon jobbade på Mcdonalds och kom hem med mat titt som tätt. Jag stretade på äldreboendet på andra sidan stan och cyklade mil varje dag på min blå Kilimanjaro (som mina bröder sedan lyckades trasha totalt). Så där hemma var det storebror, K och jag som lekte det vuxna livet. Vi lyssnade en hel massa på Dave Matthews och planerade våra liv. K var förälskad i en kille (rätta mig om jag har fel fröken K då det var många somrar) i Australien och jag drömde om livet utanför Örebro. Dave Matthews spelade på en festival någonstans i USA som visades på ZTV och vi satt uppe och kollade. När vi inte kollade på Dave Matthews lyssnade vi på Dave Matthews eller några andra av våra tonårsfavoriter; Silverchair, Stereophonics och gud vet mer vad det var. Jag och Dave Matthews band växte nog isär även om jag fortfarande håller deras första skivor väldigt kära och de är också fyllda med mycket minnen från en svunnen tid!
Ja, döden finns oss alltid nära, och there no use in trying to fool it och minnen kan blekna men finns där långt in i hjärtat när man väl får chansen att minnas!
Sov gott och rest in peace mates!
X
Ja döden är alltid nära. Har haft två dödsfall i "släkten" under närmsta månaden... Sommaren tar hårt på gamla människor. Trist med saxofonisten, som ju satte prägel på musiken Dave spelar.
Ja DMB påminner mig alltid om Dig och ditt barndomshem. Inte bara var somrarna fyllda av musiken, minns du hur vi poppade varje helg när vi städade hos er för att få ihop pengar till Cuba-resan? En hel del Dave då med, fast Stereophonics regerade nog mest då. Eftersom jag får nyhetsbrev från Stereophonics hemsida titt som tätt, så finns dessa minnen nära mig alltid. Även fast det inte blir mycket lyssnat på dem nuförtiden.
(Visst var jag kär i en Australiensare då vilket var helt galet måste jag säga. Något jag nog helst förtränger.)
Själv väntar jag på ett LIV som ska pluppa ut när som helst. Inga känningar ännu.... Bebisen tar god tid på sig. Det gör inget, jag har tid att vänta.
Många kramar vännen!