kaRinrosa

Nu har VM i Osaka börjat och jag säger bara yippie yippie yay till det hela =) Jag älskar att sitta och titta på alla som hoppar, springer och svettas på alla dylika sätt! Ljudet från tvn ger mig ett lugn när det är friidrott på. Bättre tvsport får man leta efter!

Jag har ju friidrott i blodet, pappsen har pysslat med det som yngre och han var ju väldigt bra i framförallt spjut. Alltid när vi har varit ute och rest i Sverige säger pappa att han tävlat i stan och  även varit full, det hänger tydligen ihop säger han.  Jag bar vidare fanan och pysslade även med det som yngre (inte drickandet utan sporten), mina favoriter var längdhoppet och sprint. Jag var grym faktiskt om jag själv får säga det. Jag sprang om pojkarna i klassen utan någon vidare ansträngning. Många killar var allt lite smygimponerade av mina skills.

Sen kom den där dagen, den där dagen i sexan som ändrande allt. Jag fick mens. Jag blev kvinna och hela det tjafset. När man blir kvinna så tillkommer mer fläsk, mer höfter och hela det där. Jag började då bli långsammare och istället för att ta tag i mig själv och satsa mera lade jag ner. Jag började bli omkörd av killarna som nu hade ett överlägset flin och redan glömt vilken star jag var när det begav sig. Det kändes bittert, jag hade alltid blivit accepterad av killarna för mitt sportintresse (ibland blev jag till och med INTE vald sist på rasten när vi spelade innebandy!!). Nu var det bara hålla god min när John, Magnus och Jonas kutade förbi en...

Så jag tycker alla som läser ska veta detta, ni har med en Caroline Klyft och göra. Fast en Klyft som aldrig riktigt satsade =) Det ni!

X